Nu har jag sedan många år tappat räkningen på hur många avsked man behövt ta , oönskade smärtsamma, oåterkalleliga sådana. Denna sommar kom det ytterligare 2. först våran älskade katt som plötsligt och oförklarligt blev sjuk och var tvungen att avlivas, typiskt nog befann vi oss 180 mil bort när det hände med. Veterinären var lika förvånad som vi, då han varit en till synes frisk ungkatt bara dagarna innan...
Sen dog min sambos mamma, vilket också blev en smärtsam upplevelse för alla, givetvis. Hon var en mycket fin och varm kvinna, en av de som toppar min "lista på favvomänniskor" de som kommer dit är bara ett fåtal, bör kanske tilläggas...

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar